Snö snö snö ...

Oj, va´tiden går. Redan den 6 feb.! Har hunnit fira både en mågs och en dotters födelsedagar. Har hunnit följa min gamla mor till himmelens port och min syster till sjukhuset.
Egentligen längtar jag efter vår, men får vänta ett tag till. Snödrivorna står höga som fjälltoppar utefter tomten och skymmer effektivt, när man ska backa ut från garaget.
Jag har bott några vintrar i Ångermanland, för många år sedan, och då var man tvungen att lära sig att hantera det här med snö. Här går grannarna ut och skottar så fort det kommer några flingor på marken, även om det känns i luften att de snart smälter bort.
Sörlänningar, söder om Gävle alltså, (utom Skåne och Halland) tycker att det är exotiskt med (mycket) snö. Det är så fantastiskt ... skidor, pulka ... Att kava fram på skidor på snö, som knappt täcker marken är ingen skidåkning. Inte för en norrlänning.
Snön lyser i alla fall upp underbart och det blir mycket ljusare under den mörka årstiden. Det är fördelen med snö, hur lite som än har kommit. Men i år är det mycke mer än lite. Onödigt mycke!

Men - trots den underbara snön - tycker många att det ska fungera som om vore det sommar. Oj, vad det gnälls över försenade bussar, tåg, fastfrusna växlar ... Vad kan man annat förvänta sig i en sådan fantastisk vinter?!

Det får gärna vara vackra höga snövallar, men mellan dem ska det vara sommarväglag utan halka, salt och sand. Allting ska fungera som vore det sommar.
Men det kan det aldrig göra under vinterhalvåret. Det blir faktiskt både höst och vinter varje år. Även om vi tycks glömma det.
Vi får vänta på tövädret och våren, men då får vi nog nya problem att gny över.